Jag samlar på modeböcker. Under åren har det blivit en hel del och många är inköpta från diverse resor. Samlingen har ett högt personligt värde för mig. Under renoveringen lämnade min man några kartonger utanför dörren eftersom vi bodde högst upp i huset. En dag hade någon stulit en låda. En boklåda! De hade lämnat julpyntet och tagit min boklåda! Jag var helt förtvivlad och kunde inte förstå varför någon vill ta mina böcker. Det finns inte direkt något andrahandsvärde på dem.

Hur som helst är de nu återfunna och lugnet återställt. Min boklåda fanns i källaren och den stulna lådan innehöll förhoppningsvis bara en massa gamla pocketböcker från semestern.

Igår hade jag en busy, busy dag. Det började med möte med NK ledningen, vidare till en härlig lunch med Shatilla på Lydmar hotell och därefter webbyrån. 

Shatilla har precis slutat som annonschef på Elle och börjat skriva för Fashionguide.se, en shoppingguide på nätet. Vi är ungefär samma ålder, har båda små barn och ett brinnande intresse för mode. Enligt en artikel jag läste har majoriteten av kvinnor 30+ mellan 50-100 par skor. Jag insåg snabbt att jag låg i underkant, med ca. 25 par i garderoben och då är allt inräknat från stövlar till sandaler. Detsamma gällde för Shatilla och vi kom fram till att vi är mer “bag ladies”. En designerväska känns mycket mer värd och det svenska klimatet är inte 50-100 par skor vänligt. Så är det bara!

Titta vad jag hittade långt in i garderoben. En lång Armani kavaj inköpt för snart 10 år sedan. Den får man väl damma av och anamma trenden “”Lång kavaj”.

Idag har jag installerat mig i mitt nya kontor. Inspirerad av de rena tomma ytorna tyckte jag det var dags att även rensa upp i datorn. Tro mig, det behövdes verkligen. Jag driver butiken på NK, webbshop, salonger, utbildningsverksamhet och grafisk design för Maria Nila, så det blir ganska mycket till slut. Nu är det gjort och allt finns även prydligt samlat på en extern hårddisk. Känner mig så nöjd!

Mitt i allt rensande hittade jag ett “fashion moment”. Mitt möte med Christian Louboutin på Saks i New York. Där var han och signerade skor när jag råkade gå förbi. Nu är det ett tag sedan och på den tiden hade jag bara ett par Christian Louboutin. Lyckligtvis lyckades jag övertala min man till ett par till eftersom detta var ett tillfälle som inte kunde missas. “Tänk på vår dotter som en dag får ärva dem”, sa jag, och på mina skrev han i klatchiga färger, “Pour l’autre Marlene, C Louboutin”. Kvinnan framför mig var helt galen. Hon hade 18 par och hade använt fyra av dem på sin bröllopsdag. Kvinnan bakom mig var också helt galen. Det slutade med någon absurd tävling om vem som skulle köpa flest skor. Själv var jag supernöjd med mitt andra par…

Började dagen med en kaffe på Saturnus. Det är ett ställe som verkligen lyckats med en härlig mix av människor och internationell brasserikänsla. Min vän jobbar med hemsidor och vi började diskutera bloggar, Facebook o.s.v. Just nu frågar jag allt och alla om de vet vad Twitter är. Nu kanske den yngre generationen läsare skrattar, men det är faktiskt ingen självklarhet för oss 30+. Min  man trodde det var en bisarr sexlek han hört talas om på The Voice. Hur som helst, ska jag på en föreläsning om kommunikationskanaler där jag får veta mer. Ebba von Sydow och Carl Bildt är tydligen redan där och min vän förklarade det som en mikroblogg. Ja, ja vi får väl se. Förstår inte hur man ska ha tid med allt…

Saturnus

60-talet är min absoluta favoritperiod när det kommer till mode, musik och foto. Rolling Stones, Marianne Faithfull, Anita Pallenberg, Mary Quant, Vidal Sasson, Ossie Clark, listan över favoriter kan göras lång. Så vad bättre än att få en biljett till Bob Dylan i födelsedagspresent?

Idag var jag på inköp för Minimarket. Jag älskar märken som är personliga, där man faktiskt får träffa personerna som står bakom. Det är det första svenska märket som vi tar in och svensk design gör en extra stolt.

Ikväll blir det Bob Dylan…

Nu börjar det bli någon form av ordning här hemma. Min alldeles egen walk in closet är på plats. Okej, det är inte Carrie size, men jag kan gå in, svänga runt och äntligen få en komplett överblick över garderoben. För vissa kanske detta inte är en big deal, men de senaste åren har jag haft kläder, väskor och skor spridda i alla delar av lägenheten eftersom min man tycker det är “waste of space” med för mycket garderobsyta. Vid varje flytt och renovering har vi haft högljudda diskussioner om ett andra badrum mot en walk in closet. Äntligen efter flera strider har jag vunnit! Det känns så bra just nu att jag kan tänka mig att bo kvar tills min dotter blir tonåring…

För några år sedan följde jag inga tv program. Om jag var hemma tyckte jag om att se Sex and the City, Desperate Houswives och Fraiser. Tyckte att Idol, Let’s Dance och Melodifestivalen var ganska fånigt. Helt plötsligt får man barn och är hemma de flesta kvällar i veckan. Man börjar titta lite sporadiskt på programmen i brist på annat. Innan man vet ordet av är de inlagda på TiVo, man för diskussioner om vem som borde vinna, försvinna, o.s.v. Hur hamnade jag här? Under renoveringsperioden bodde vi tillsammans med min 23-åriga bror som fick ångest av vårt tv tittande på helgerna och kastade sig ut i Stockholms nattliv. Nu äter han middag med oss, ser programmen och går ut efteråt. Om vi är bortresta, ser han det ändå. Man blir ofrivilligt fast!

Hur som helst, från en “fashion point of view” tycker jag verkligen att programmens stylister ska bytas ut. I Let’s Dance hoppas jag att Laila vinner och jag hade gärna sett Morgan i finalen.

Idag är en bra dag. Chockerande 10 grader utomhus. Helt oväntat. Hade siktet inställt att plumsa i snö ett bra tag till. Inflyttad i vår nya lägenhet efter en evighetsrenovering på fem månader. Jag vet inte hur det gick till men jag lyckades förhandla mig till en walk-in closet och ett kontor. Jippie!!! Jag förstår inte vad det är med en walk-in som får hjärtat att slå så hårt? Det är ju trotts allt bara en garderob…

Hur som helst är jag i full gång med att plocka upp allt som jag knappt kommer ihåg att jag packade ner. Jag hittade denna underbara Mathew Williamson top som nästan är oanvänd eftersom jag aldrig riktigt känt mig hemma i färgen. Färgen som enligt modeexperterna är vårens färg. Då så, då är det väl bara att vänja sig. En annan “no no” som jag hade tänkt utmana denna vår är vita jeans. Jag ska plocka fram ett par gamla James jeans och investera i ett par nya ankelkorta MIH. 

Just nu i denna lågkonjunktur känns återvinning som en bra idé. Se vad mer jag kan hitta…